DENVER BABY!

Efter 8 dagar in da Colorado kan jag ärligt säga att trots gluten i magen redan första dagen (bad mistake – tacka gudarna för att offentliga toaletterna här var relativt okej) och trots då efterföljande dagar med uppblåst mage och överätande utav godis, carbs och fett kan jag ändå säga att herregud vilken helt jäkla underbar och skön semester!

Så mycket som jag har skrattat dom här dagarna har jag inte gjort på ett helt år. I needed this…so bad…

IMG_3395

Första dagen – första mötet – bacon bowl – plötsligt känns livet så mycket lättare…

IMG_3401

Finns inget bättre botemedel mot high altitude sickness eller glutenkräkningar som choklad – bacon choklad så klart 

IMG_3407Utsikt över Denver och bergen där lääängst bort från Hyatts skybar
IMG_3408Fisch fisk fischfischy tacos första kvällen med glutenfritt tortillia bröd – my gad! Sällskapet var också bra men mat är roligare att fota
IMG_3410Washington Park i soluppgången, bergsutsikt och fy faan för första löprundan på mindre än 5 km trodde jag skulle dö…
IMG_3414En förvirrad pärier hund sisådär kl 07 på morgonen (kanske påväg hem efter nattens partaj?)…Tacka gudarna för att man inte har så mycket kööött på benen (trodde jag skulle skita på mig)IMG_3422 PYJAMAS BRUNCH!! WOOPWOOP fantastisk idé med brunch i pyjamas där alla servitörer hade på sig sina utslitna nattsärkar och så fick man träffa på 3 andra riktigt trevliga svenskor. Fast min tallrik såg inte ens hälften så god ut som den här, det blev en laxsallad för mig med en pytteytte liten lax bit som kostade ca 300kr…Fast det var det nästan värt med att man fick sitta i sin pj…IMG_3434 True food på Cherry Creek efter att man planlöst har gått runt och försökt att shoppa lite – shopping är tråkigt. Men sen jäklar tog det fart och ett par Lulemon yoggi pants införskaffade…Blir syre till middag April ut  IMG_3451 Första (och förmodligen enda) äkta baseboll match, sjukt bra platser – man till och med SÅG spelarna. Har fortfarande ingen aning om hur en match går till…IMG_3452Bigger is better! Alltså jag har nog inte umgåtts med folk, jag tror jag mer har gömt huvudet i all mat, haha. Deras nachos med smält ost är smått to die for, just saying…
IMG_3462 I Boulder finns där Fat Shack…På Fat Shack kan man får friterade kakor till dessert (eller middag om man nu vill det) – you just gotta love it!IMG_3465True country rock konsert i Boulder på Fox Theater (där bland annat Phoneix spelade förra året). Ben (som vi lärde känna på Chicagos flygplats förra året) hade en tacokväll första lördagen jag var här och det visade sig att han känner basisten i bandet och bjöd med oss (mig och Linnea) till deras konsert. Dom var GRYMT bra!
IMG_3472 Usas högst belägna by och så hittar man en liten AC som heter Sunne…We swedes are everywhere – YES  IMG_3476Roadtrips när den är som bäst. Stannade i Georgetown för att vi behövde KAFFE innan hemfärden. Där hittade vi ett litet urgulligt (creepy) tea room ”The Dusty Rose Tea Room”. Tänk er ett brittiskt hem med allt plyschplysch och addera ca 10ggr så har ni inredningen till det här lilla stället. Bäst var ändå att man fick pröva hattar att ha på sig när man drack sitt te. Fast vi beställde kaffe och fick in TVÅ stycken stora tekannor fulla med kaffe, en till var. 
IMG_3477 Linnea in a very fancy hatIMG_3487 Någon måste fan vara mannen vid bordet ju…IMG_3495Världens dyraste gubbe…Ca 20kr för den här lilla biten med lite cottage cheese spetsat med apelsin och mandel essens. Så kan det gå när man både är gluten och ägg allergiker. Glutenfritt hade dom men inte äggfritt. God var den och en till hade inte suttit fel men det kändes lite väl att betala 40kr för två jordgubbar. I may earn ok but not THAT ok lol
IMG_3497 Linnea försöker tjuvlyssna på mamman som kom in med sin dotter och direkt sa till henne att ”schyy, you are in a fancy place now, don’t talk loud. We have to whisper here and sit up right in your chair”…Vi började själva viska tills vi sen dog utav skratt. IMG_3498

Tror nog jag ska införa en hattdag varje vecka där hemma framför datorn i min urtvättade pyjamas samtidigt som jag pillar mig i näsan och slafsar i mig dagens middag. Man måste ju försöka hålla etiketten uppe även om man bor själv, eller hur?

 

Alltså jag älskar Denver, trots high altitude (spring 5km och dina lungor vill hoppa ut ur kroppen och långsamt strypa dig för att sen ge dig ”the snap finger” och gå sin väg).

Kommer jag någonsin bosätta mig här så lär jag bli pretty big men det kan det vara värt eller så flyttar jag till Texas den dagen och blir plötsligt ”skinny” igen.

Jag kunde inte ha bett om bättre semester! Slår stranden med hästlängder, slår NYC med hästlängder och att bara få umgås med personer som kräver absolut ingenting från dig utan är lättsamma, trevliga och helt jävla underbara är så skönt!

Faktiskt så skönt att jag inte har haft extrem ångest och dåligt samvete över att jag inte har tränat en ENDA gång på hela resan och knappt promenerat och sprungit. Jag som alltid får ångest när jag inte är utomhus och rör på mig. Maten har inte varit den bästa och magen har verkligen inte varit på sin bästa sida men det är skitsamma för jag har haft det riktigt bra här borta.

 

Nu är det tillbaka till vardagen och rutinerna, vilket är både skönt och inte skönt. Ja för rutiner Nej för att arbeta igen…

Blir en eller 200 trisslotter när jag kommer hem…

När personen som gjorde så att du aldrig tillät dig att känna kärlek igen

hör av sig 6 år efteråt med orden:

U changed my life with the last thing u left me”

I owe u”

 

Ja, då borde man väl kanske bli glad? Att man har förändrat någons liv?

Det enda jag har suttit och tänkt på hela natten och förmodligen kommer att göra i några år är ”wtf gjorde jag som förändrade hans liv?”

”Vad skrev jag i det där brevet som jag tror att jag gjorde innan jag åkte hem igen?”

Kommer bli en cliffhanger tills jag om ca 3år tar mig samman och skriver tillbaka:

”Oh, did I? Eumh in what way did I change your life? I can’t remember (expect sitting in a staircase for like 6h waiting for you the day before I was flying back home for good…”

 

 

”And oh yeah one more thing….Y O U B R O K E M Y H E A R T” <–typ som Ross i Vänner med armarna utsträckta och den där ångesten i rösten…typisch…

225812_9497462399_3841_n

 

Den fashionabla sidan utav ens arbete

Jag har tänkt på det om jag skulle skriva mer positiva ordlag i min blogg. För det är rätt så mycket bitterhet här trots allt. Fast jag är i och för sig en bitterfitta cirkus 11månader och 28dagar om året och det här är min kräkspann…MEN om jag nu skulle vara en utav dom som enbart skriver händelser ur mitt liv i positiva ordlag så skulle väl gårdagens tur kunna beskrivas något såhär:

Fick äran igår

(den som såg det först hen tar det, typ. Ibland försöker jag låtsas om att jag inte alls såg att det var intryckt toalettpapper in under toalettrullarna precis bredvid locket till wasten…Folk är korkade…Punkt slut<—okej kanske inte skulle ha använt ordet korkade i en positiv blogg men det är dom ju så då får det stå kvar)

att torka upp mensblod på gårdagens flygning och det var en helt underbar upplevelse för mig, att någon annan (jäkel) är fertil nog att sprutlackera en toalett. Och jag tillräckligt privilegierad att rengöra toaletten utan plasthandskar.

Kanske? Eller?

Un bebé coming up missy

Runt omkring mig är ploppar det upp barn som svampar i skogen. Folk är gravida från höger till vänster.

Jag inser att det är i just den här åldern som ens facebook status ändras från ”singel” till ”lyckligt gravid” till ”bebisbubbla” till ”hålögd förälder”.

Och jag är lite avundsjuk på alla dessa statusbilder på en gravidmage där personen ler och ser glad ut.

Mitt liv är långt ifrån den där statusbilden. Herregud till och med mina orkidéer har börjat ge upp på mig nu.

Men så inser jag att jag vill ju inte ha barn, jag har aldrig velat ha barn och nej hormonerna kommer inte att kicka igång kl 15.43 den 23 Aug 2020…Det är bara en utav dom dummaste kommentarerna vi tjejer utan barn konstant får kämpa mot (både från killar och andra tjejer).

För visst tycker jag barn är söta (ibland, kanske inte så ofta, snarare väldigt sällan, när dom inte är snoriga kanske?).

Men vill jag verkligen ha ett eget barn? En egen liten snorunge som sätter kråkor överallt?

Mja, mjä, nä jag tror inte det. Jag trodde jag skulle få sådana där ”mosterkänslor” för min systerdotter när hon kom för 1 år sedan. Men när jag ser på henne så känner jag absolut ingenting – fruktansvärt jag vet! eller är det fruktansvärt? varför skäms jag över att jag inte ens känner någon samhörighet, någon sorts kärlek till den här 1,5 åringen??

Jag vill inte ha barn men jag har kommit fram till att jag nog är avundsjuk på att folk är gravida. Jag vill vara gravid och få den där kärleken från en annan partner, att man har gjort något tillsammans. För det är det jag ser när jag ser gravidmagar. Kärleken mellan partnerna och den där oförklarliga ”du är så högst uppe på piedestalen för du bär på mitt barn och jag skulle springa till månen och tillbaka för dig (eller till affären kl 0315 för en avokado)” – blicken som jag också vill uppleva.

Sedan kan någon annan ta ungen, internat kanske?

Fast okej, mest vill jag nog vara gravid för att kunna ta 3 tallrikar på buffén, skylla alla mina fisar på att ungjäveln trycker på mina tarmar och kunna utagera alla mina instängda känslor…Någon som söker en surrogatmamma?

 

Plötsligt händer det

Jag drog ut skäggstrået på hakan på första försöket med pincetten.

Det har aldrig hänt innan i hela mitt liv.

Blev så paff att jag var tvungen att sätta mig ner på toalettlocket en stund och begrunda det här robusta skäggstrået på pincetten för att få in i huvudet att det inte var en synvilla.

 

Jag tror att idag är en dag för en Trisslott alltså…Plötsligt händer det…

Förbereder mig

1 månad kvar cirka innan jag åker på semester till Denver och äter mig fatty på allt allergivänligt…

Har redan börjat mentalt ställa in mig på att vakna upp med svullen mage, bakis känslan i huvudet, tyngden i kroppen, blåa armar när man springer och tjutet i öronen <– high altitude sickness.

Som en vanlig arbetsdag för mig helt enkelt.

Får väl anse mig som ”lucky” då att arbetet schema la mig med 90 blocktimmar trots 3 standby och en semesterdag…My feet won’t hit the ground in March at all….

 

Tills jag kan komma till första och bästa Whole Food Market där jag precis köpte en kupong på 10 dollar för 5 dollar – winwin! så har jag anmält mig till deras nyhetsmail och får ”Veckans erbjudande” från den närmaste Whole Food där jag kommer att bo….

 

Självklart ser jag fram emot att hälsa på vännerna också…Vänner först sen mat sen mat sen mat sen mat sen mat….Hmm, jag ser ett mönster här :O

fabc39318c3728d2