Efter Usa resen till världens bästa Linnea och sedan NyC där jag åt världens godaste gluten/ägg/mjölk/soja/sockerfria chocolate chip cookie med frosting emellan mådde jag tja, inte helt hundra perfekt. Mycket socker lite träning = bort med musklerna hellooooo wobblywobbly (dock tappade jag en storlek i kläder – det är tydligen lättare att vika in fett än att vika in muckler).
Så, både jag och Linnea bestämde oss för att vi kör whole30 när jag och Ystern var tillbaka i Sweden. Vi hade då ”råkat” ge henne 3kg svenskt godis…Vadå? Vi feeders? aaaaldrig…
Den här gången blev det svårt. Har man kört whole30 innan så är spänningen lite borta och man vet vad som komma skall. Det enda jag tänkte på var att nu borde min kropp reagera ordentligt eftersom jag i 3 veckor ätit inte dåligt men inte bra heller. Och jo men visst. Abstinensen över socker och sötningsmedel var där och efter första veckan såg man helt okej resultat, dock var jag sjukt svag på crossfit och är fortfarande.
Men mitt i andra veckan började man ”smygfuska” ”äsch, hur kunde jag veta att den där skinkan innehöll socker? eller att det var laktos i salamin?” etc etc.
Det här är väl rätt så vanligt när man är trött som fasiken på att konstant utesluta saker och ting och konstant ha orden ”jag moste/borde träna mera, springa mera, lyfta mera”. Nu är jag tvingad till att inte äta ”onyttiga” saker pga mina allergier men det blir tröttsamt i längden och framförallt väldigt deprimerande att aldrig ALDRIG kunna unna sig något utan dåligt samvete.
Och efter att ha gått dom 2 första veckorna och sett folk äta glass och tänka ”jag vill också, dumma whole30 dumma laktos, varför kan inte jag unna mig? vad är det för fel på mig? jag vill också vara ”normal”. Vill jag verkligen DÖ imorgon utan att ha ätit den där daimkulan? är det så viktigt att äta den där daimkulan att jag inte vill dö innan jag har gjort det? varför känner jag så?” osv osv.
Vad jag vill komma fram till att efter att ha provsmakat på glass igår (utan ägg men med laktos – aj min mage) och inte FÖRNEKAT att jag faktiskt smakade på glassen (som jag har gjort med allt annat under whole30) så kom jag fram till, efter mycket bankande huvudet i väggen tankegång:
Att nä, whole30 är sjuktbra för min kropp men inte för mitt huvud. Jag tar en P A U S över helgen. Inte för att frossa ihjäl mig utan för att äta det jag är SUGEN på och INTE MERA. Inte tvinga i mig en massa godis för det är ”sista” gången jag någonsin får äta – hjälp! domedagen är nära! typisch. Utan är jag sugen så är jag och framförallt det viktigaste:
Jag ska N J U T A och T I L L Å T A mig själv att faktiskt äta det jag vill. Det är sällan jag vill ha sött ändå så vad är problemet egentligen?
En helgs paus och sen tar jag nya tag, friska tag, bättre tag och hoppar på en specialare:
Whole14 – 14dagar MEN 14dagar utav ren mat där jag måste minst en gång om dagen (minus dom dagar jag har övernattningar – har ni någonsin försökt laga torsk på ett hotellrum med enbart en vattenkokare tillhands? Iiinte världens bästa och luktfriaste sätt).
Jag ska försöka Planera, Handla billigt, Laga god mat (höhöhö min mat är ALLTID god) från en kokbok (paeloisch eller modifierad husmanskosts recept) så ofta jag kan.
DET ska bli min huvudutmaning på whole14. INTE att äta rent – det gör jag redan, minus gårdagen då jag åt en massa norskt Dent (typ läkerol) och choklad som inte var god – fail på den, dumt att äta choklad som inte var god och vakna upp på morgonen och känna sig som en lök och lukta som en lök. Okej, lukten kanske beror på gårdagens frosseri i broccoli – vem kunde ana att broccoli i ugn med kokosmjölk på sig är gott? Inte jag i alla fall.
Skit lång text och det var inte ens det jag hade tänkt skriva från början oh well. Vad jag ville skriva var: Hur fucked up är man om man när man bestämt sig för att ta en paus ÄNDÅ känner skuldkänslor när man äter något ”onyttigt”?
FUCKED UP säger jag bara!
Och ja, just det ja – jag måste träna tyngre, springa mera, göra mer coreövningar, balansera på en boll med en elefant på huvudet, rensa ut extra rummet innan min nya rumskamrat flyttar in, baka mera typ det här (jag dog lite!), hälsa på pappas ikke existerande grav, sluta gå o tänka att jag vill njuta utav livet innan jag dör utan faktiskt göra det, hitta en redig karl, kanske? sluta spendera mina pengar på dyr mat från Green etcetcetcetc
ELLER så gör jag det här
Går min fredagspromenad med pp3 i lurarna (sorry RetroFm ska det vara – man ska stödja dom små kanalerna – lyssna på den! – inte alls så att jag känner en programledare där och vet hur dom kämpar för att få det flytandet – inte lätt med alldeles ny kanal).
Feederfriend 